.

Det är så skönt att vara hemma hos föräldrarna, man får bli ompysslad och vardagen försvinner. Men nu när jag är hemma i Kalmar igen så börjar vardagen komma ikapp mig, skola, jobb, städning...

I måndagskväll så var det en av de härligaste kvällarna på länge, jag fick träffa Angelica! Vi var ute och gick med hundarna och det funkade väl ganska okej, typ. Det blev en riktig långpromenad med mycket snack. Jag trodde inte att jag saknade henne så mycket, men jag ville i alla fall packa ner henne i min väska, ta med henne till Kalmar och låta henne bo och gå i skola i här - helst i min klass. 

Adiós!